| Som medlem får du tillgång till samtliga nyheter! Bli medlem! | |
Golf inte längre en snobbsport.
I Sverige finns i dagens läge en golfbana per 18 000 innevånare, och nyligen konstaterades att av alla utövare så är mer än hälften under 25 år i ålder. Enbart i Blekinge finns åtta golfbanor och en av dessa är framgångsrika Leråkra, en vacker och effektiv 12-hålsbana belägen utefter väg E 22 mellan Ronneby och Karlskrona.Spelavgiften, den s k greanfeen, är också bland de lägsta i landet. Naturen är enastående och här man har dessutom också försäkrat sig om en av landets mest meriterade tränare, Lars Remröd från Södermanland och Katrineholm. Anläggningen är finansierad och drivs privat utan vinstintressen av familjen Bengtsson, tidigare lantbrukare.Just nu kämpar man om att få kommunalt bidrag för att asfaltera en cirka två hundra meter lång avfart med grus, vilken dagligen under säsong passeras av 200-300 bilar.
Sju är max.
En engelsk gentleman, golfen lär ju emanera från Skottland, men man tvistar om det istället var Irland eller England, alla vill ta på sig äran, har sagt att en verklig golfspelare har bara sju klubbor i sin bag, annars blir det för tungt. Vid tävlingar får spelarna inte ha kortbyxor, bara deras bärare av utrustningen. Skall tilläggas att det är inte ovanligt att se 10 – 12 olika sorters klubbor i trä så väl som järn i utrustningen, vilken bärs ibland på ryggen eller i agen golfvagn. Sedan kommer ju till bollar, vänsterhandske för så där 200 kronor, torkhandduk och inte att förglömma olika sorters fludium, dock är starkvaror naturligt nog förbjudna ute på den s k fairwayn. Måttet på en spelares förmåga kallas handikapp och börjar någonstans över 36. Tidningens medarbetare ( plus 36:a) känner en vän, en vardagsmänniska som hade 9. Vår uppskattade ”pro” ( instruktör och lärare )förmodligen noll, men då är man verkligt bra !
Golf är en lisa i livet, för ung som gammal, därom finns inte minsta tvivel !
Ulf Wiberg. Med färskt, grönt kort. Som fiskare på 1940-talet.
I 10-12 årsåldern var mitt stora intresse havet och båtar. Så fort skutor med två, tre eller fyra master anlöpte Klintehamn fanns vi grabbar på kajen. Ibland kom också mindre ångare som S/S Gute, då var det högtidsstunder, liksom under en hård krigsvinter när en isbrytare gjorde ett hastigt besök och vi kunde åka skridskor till Lilla Karlsö. Tre månader varje sommar drev min mor en café- och kioskrörelse i Tofta, 15 km norrut längs den gotländska västkusten, och när jag inte hade lust att vistas där var jag friherre hemma i huset och kunde göra vad jag ville. Eftersom jag ofta gjort mig nyttig vid den ambulerande fiskförsäljningen från cykelkärra i samhället, fick jag följa med fiskarena på deras nattliga resor mellan Gotland och fastlandet för att fånga strömming. För det mesta låg vi i närheten av Karlsöarna med våra drivgarn. Fiskebåten VY 19 med Nisse och Ivar ombord gjorde med hjälp av sin råoljemotor med kultändning och sväng- hjulsstart 5 – 6 knop. Vi gick ut i slutet av eftermiddagen på sydvästlig kurs ett par, tre timmar. Så lade vi i en lång rad av sammanfogade fiskegarn och en vakare i yttersta änden med en fotogenlampa på toppen. När alla näten sjunkit visade sig bara en svart linje i vattenytan bestående av små fyrkantiga flytkork, vars andra ände fästes i båten, och så fick det hela driva för vind och vågor fram till efternatten eller gryningen då allt bärgades, vanligtvis med hyggliga mängder av ”det vita guldet”, alltså fet östersjöströmming ( kallas sill lite längre söderut i Östersjön ).
Läs mer...
Giftermål - dröm eller mardröm?
Varje dag gifts många flickor bort mot sin vilja. Det här är ett stort problem för kvinnor världen över och i Sverige sker bortgifte och barnäktenskap bakom fördragna gardiner. Lagstiftningen angående tvångsgifte och bortgifte av minderåriga har granskats i Sverige och en sak är klar, den måste förändras. I Sverige har problemet börjat uppmärksammas men hur är det med resten av världen? Precis som många andra problem för kvinnor runt om i världen tycker jag att frågan om tvångsgifte får för lite utrymme i media. Vi vet att det förekommer, men fäster större vikt vid ”allvarligare problem”. Tvångsgifte är ett grovt brott mot mänskliga rättigheter och en kränkning av kvinnors rättigheter. Det är svårt att komma åt problemet eftersom många flickor inte vågar trotsa sin familj och berätta om sin situation. Trots komplexiteten vad gäller frågan i vissa konservativa länder borde vi alla kämpa mot en nolltolerans mot att tvinga flickor att gifta sig! Tvärt emot många fördomar sker tvångsgifte i alla religioner och i de flesta länder. Att definiera tvång är svårt eftersom det kan förekomma situationer där föräldrar och släktingar hjärntvättar flickorna för att få sin vilja fram. I fall där flickan påverkas av sin familj eller är för rädd för att inte göra som de vill, är det svårt att lagstifta om. Sverige har länge haft en väldigt tillåtande inställning till tvångsgifte och till och med accepterat att minderåriga kunnat gifta sig så länge föräldrarna haft en fullmakt som gett dem bestämmanderätt. Jag tror att den största anledningen till Sveriges attityd har varit rädslan för att lägga sig i andra kulturer och anklagas för rasism. Det är inte rasistiskt att visa sin ståndpunkt mot kvinnoförtryck och tvång.
Ambassadören på Millegarne.
Han kallades i folkmun för just ”ambassadören” och bodde sedan många år i Blendas minst hundraåriga stuga mitt emot Småskolan invid vägen mellan Korsanäs och Gö. Kanske var det för att han alltid hade så underliga nummerskyltar på sina bilar, eller också för att det för en del år sedan faktiskt bott en riktig ambassadör i trakten, hans namn var Wollter.-Nej, jag är från början arkitekt och civlingenjör, men jag har varit teknisk attaché för byggnads- och transportfrågor inom Utrikesförvaltningen, EFTA och EU i flera länder, berättar Clarence Fredrick Nicolaus Blomquist, av sina vänner kallad Nicke. Karlskronason sedan två års ålder då vi kom hit från Sala och min far blev byggnadschef i Blekinge. |



